wildenwasted

jag känner mig så fruktansvärt ensam right now, fastän jag vet att jag inte är det.
jag blir arg på människor som inte gör annat än att såra mig.
jag tillåter det, gång på gång på gång.
jag tillåter människor att vara falska.
jag verkar dras till såna personer.
jag har klippt tråden med dom flesta av mina vänner. eller jag kanske borde kalla dom kompisar, för dom har aldrig vart vänner.
för vänner behandlar inte andra sådär.
det känns så jävla bra men samtidigt så jävla trist.
jag har delat fina minnen & stunder med dessa människor.
men sådant spelar ingen roll längre, inte när man tänker på allt skit man fått ta emot.

därför ignorerar jag dom, säger vad jag tycker & visar sedan mitt careface.
att människor kan visa sig vara falskare än vad man aldrig kunnat ana, är helt otroligt.
i dont give two shits about you. jag kommer komma jävligt mycket längre än er, ni är pisskvätt i havet. ni är luften ingen vill andas in. ni är skiten ingen plockar upp. ni är värdelösa & fula.

tihi.